En ny studie i PLOS One, med 2026 års stipendiat Andrew McLean som medförfattare, kartlägger hur svenska ridskolor undervisar i hästbeteende, välfärd och människa–häst‑kommunikation. Studien visar också tydliga skillnader i hur lärare och elever uppfattar denna undervisning.
En studie publicerad i PLOS One i februari 2026, författad av Lina Nyberg, Mari Zetterqvist Blokhuis, Andrew McLean och Elke Hartmann, undersöker hur svenska ridskolor undervisar i hästbeteende, välfärd, inlärningsteori och kommunikation mellan människa och häst. Genom att jämföra lärares och elevers perspektiv kartlägger forskarna hur kunskapen förmedlas — och hur den faktiskt upplevs.
Tidigare forskning har pekat på ett tydligt glapp mellan vetenskaplig evidens och praktisk hästhantering, något som påverkar både hästvälfärd och ryttarsäkerhet. Ridskolor lyfts fram som en central miljö för att minska detta glapp: de samlar ryttare i olika åldrar och på olika nivåer, formar attityder tidigt och har potential att integrera evidensbaserade arbetssätt — även om undervisningen ofta vilar på tradition.
Ett av studiens mest framträdande resultat är en tydlig diskrepans mellan lärares och elevers upplevelser. Lärarna uppgav att de erbjuder separata teorilektioner om beteende, välfärd och kommunikation oftare än vad eleverna mindes att de deltagit i under samma termin. Detta ligger i linje med tidigare undersökningar i Finland och Sverige, där endast en minoritet av ridskoleeleverna mindes att de tagit del av sådana lektioner.
Studien är ett samarbete mellan svenska och internationella forskare, där Andrew McLean, mottagare av stiftelsens stipendium 2026, bidrar med sin expertis inom equitation science — ett forskningsfält som visar hur inlärningsteori kan förbättra både hästvälfärd och ryttarsäkerhet.