En ny forskningsöversikt undersöker hur mobiltelefoner blir allt viktigare verktyg för att följa en hästs rörelsemönster, hjärtfrekvens och återhämtning, och till och med för att uppfylla internationella tävlingskrav. Ett av de system som lyfts fram är Sleip, medgrundat av Elin Hernlund, en av stiftelsens egna stipendiater, vars arbete bygger vidare på decennier av svensk forskning inom hästbiomekanik, som professor Ingvar Fredricson en gång lade grunden till.
En ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sensors (MDPI), skriven av veterinärforskare vid universitetet i Bologna, sammanfattar hur långt mobiltelefonen har utvecklats som verktyg för att övervaka tävlingshästar. Författarna är noga med att beskriva dessa verktyg som ett stöd för veterinärens bedömning, inte en ersättning för den.
Två användningsområden framstår som mest utvecklade. Det första är rörelseanalys, där markörlös videoanalys numera kan upptäcka rörelseasymmetrier med en noggrannhet som närmar sig laboratoriebaserade rörelseanalyssystem. Det dessa verktyg tillför är inte nödvändigtvis en skarpare blick än det tränade ögat, utan konsekvens: subjektiv haltbedömning har länge visat sig variera mellan olika bedömare, särskilt vid subtila eller bakbensrelaterade asymmetrier, och objektiva system erbjuder ett sätt att minska den variationen. Översikten pekar ut två system som validerats i vetenskapliga studier mot rörelseanalys och tröghetssensorer: Sleip (Sleip AI AB, Stockholm) och RealHorse (KeyDiagnostics ApS, Danmark).
Sleip har en särskild koppling till stiftelsen. Bolaget medgrundades av Elin Hernlund, som hedrades vid stiftelsens stipendieceremoni 2025 tillsammans med professorerna Lars Roepstorff och Marie Rhodin. Forskningen bakom Sleip har sina rötter i det rörelselaboratorium som professor Ingvar Fredricson grundade i Uppsala på 1970-talet. Där var han pionjär inom höghastighetsfilm för att se det som blotta ögat inte kunde uppfatta, en strävan som dagens AI-drivna verktyg på många sätt fortfarande för vidare.
Det andra området med starkt vetenskapligt stöd är hjärt- och kärlövervakning. Bärbara EKG-system inbyggda i tygblad eller bukgjord visar god överensstämmelse med konventionell utrustning vid mätning av hjärtfrekvens och återhämtning ute i fält.
Översikten berör även något som ligger nära för den som följer FEI:s tävlingsregler: smartphonens växande roll som regulatoriskt verktyg. System som FEI HorseApp gör det redan möjligt för officials att på plats verifiera en hästs identitet, vaccinationsstatus och tävlingsbehörighet, och sedan januari 2026 är digital registrering av influensavaccinationer obligatorisk vid FEI-tävlingar. Det som tidigare krävde pappershandlingar hanteras, och kontrolleras, i allt högre grad via mobilen.
Övriga tillämpningar befinner sig i ett tidigare skede. Andningsövervakning, värmekameraanalys och ansiktsuttrycksbaserad smärtbedömning visar alla lovande resultat, men underlaget är fortfarande tunnare. De flesta appar för smärtbedömning bygger enligt översikten fortfarande på att en person tolkar hästens ansiktsuttryck utifrån en referensguide, snarare än på helautomatiserad analys, som i dagsläget mestadels förekommer i forskningssammanhang.
Översikten är också tydlig med en lucka värd att stanna vid: mänsklig hälsodata skyddas av regelverk som GDPR, medan hästdata, från träningsbelastning till rörelseasymmetrier och återhämtningsmönster, saknar en motsvarighet. I takt med att dessa verktyg genererar allt mer data är det ett samtal som hästvärlden ännu inte har fört på allvar.
