Proaktivt engagemang på alla nivåer inom hästsporten behövs för att etablera och upprätthålla ridsportens sociala licens och för att visa allmänheten hur sporthästarnas fysiska och psykologiska behov hanteras för att ge hästarna ett gott liv och trygga ridsportens framtid.
Ett forskarteam från nio länder ställde sig en angelägen fråga: vad krävs det egentligen för att säkerställa välfärden för hästar som tävlar på de högsta nivåerna inom sporten? Deras svar, publicerat i tidskriften Animals 2023, är både tydligt och angeläget.
Med hjälp av en Delphi-studie — en strukturerad metod för att bygga konsensus bland experter — konsulterade teamet 104 internationella och nationella ryttarspecialister under fyra konsultationsrundor. Resultatet är den första konsensusrapporten i sitt slag: ett internationellt överenskommet ramverk som identifierar de områden som är mest väsentliga för hanteringen av sporthästar.
Fem områden framträdde som väsentliga: träningshantering, tävlingshantering, unghästhantering, hälso- och veterinärvård samt människa-häst-relationen. Stall- och miljöhantering bedömdes som viktigt men inte väsentligt, eftersom experterna ansåg att dessa områden redan i allmänhet hanteras väl.
Resultaten avslöjar ett område i ett vägskäl. Många beslut inom ridsport grundar sig fortfarande på tradition och individuell erfarenhet snarare än vetenskapliga bevis. Detta, kombinerat med ett växande offentligt ifrågasättande av discipliner som dressyr, hoppning och fälttävlan, har skapat ett akut behov av trovärdiga, evidensbaserade riktlinjer.
Kanske studiens mest tankeväckande fynd var en paradox bland experterna själva: välfärd värderades högt i princip, men betraktades ändå inte konsekvent som ett centralt förvaltningsområde i praktiken. Författarna menar att detta speglar hur dåligt förstådd välfärd fortfarande är som begrepp — komplext, multifaktoriellt och alltför ofta förväxlat med enbart hälsa.
Forskarteamets centrala rekommendation är utvecklingen av en stadga för sporthästars välfärd: en gemensam uppsättning evidensbaserade riktlinjer som nationella och internationella förbund kan använda för att stödja sina medlemmar, förbättra utbildningen och visa allmänheten att hästvälfärd verkligen prioriteras.
Noterbart är att forskarteamet inkluderar Lars Roepstorff, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet — och mottagare av Stiftelsen Professor Vet Med Dr Ingvar Fredricsons stipendium 2025. Hans medverkan påminner om hur nära sammankopplat detta arbete är med den forskning som stiftelsen finns till för att stödja.
%20copy.png)
vå dagar. Ett gemensamt mål: att stärka hästvälfärden genom vetenskap, utbildning och praktik. Vid Horse Welfare Summit 2026 håller Dr Andrew McLean två keynote‑föreläsningar och tar emot Professor Ingvar Fredricson-stiftelsens stipendium.
En ny forskningsöversikt undersöker hur mobiltelefoner blir allt viktigare verktyg för att följa en hästs rörelsemönster, hjärtfrekvens och återhämtning, och till och med för att uppfylla internationella tävlingskrav. Ett av de system som lyfts fram är Sleip, medgrundat av Elin Hernlund, en av stiftelsens egna stipendiater, vars arbete bygger vidare på decennier av svensk forskning inom hästbiomekanik, som professor Ingvar Fredricson en gång lade grunden till.
Den 2 november genomfördes stiftelsens stipendieutdelning och clinic med stor framgång. Professorerna Lars Roepstorff och Marie Rhodin samt docent Elin Hernlund tilldelades årets stipendier och bjöd publiken på fascinerande live‑demonstrationer av den senaste biomekaniska forskningen. Moderator Jens Fredricson ledde samtalet. Det blev en dag som tydligt visade hur forskning omsätts i konkreta förbättringar för hästens välbefinnande och prestation.
Under Sweden International Horse Show höll Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en uppskattad clinic som visade hur ny teknik och artificiell intelligens (AI) kan bidra till friskare och mer hållbara hästar. Publiken fick ta del av banbrytande svensk forskning och praktiska exempel på hur AI redan används för att stärka hästvälfärden.