Det franska parlamentet tog ett ovanligt steg inför OS i Paris 2024 och lämnade 46 rekommendationer om hästvälfärd till den internationella organisationskommittén — ett tydligt tecken på att hästars välmående nu engagerar långt utanför den traditionella ryttarvärlden.
OS i Tokyo 2020 satte spår i ryttarsporten som sträckte sig långt utanför arenan. Tre händelser — avlivningen av hoppningshästen Jet Set efter ett fall på landsvägsrittet, misshandeln av femkampshästen Saint Boy av sin ryttare och tränare, och showjumpinghästen Kilkenny som fullföljde ett blodigt program utan diskvalificering — utlöste ett internationellt ramaskri. Sociala medier exploderade, namninsamlingar spreds och kraven på att ryttarsport helt skulle tas bort från de olympiska spelen blev allt starkare.
Frankrike reagerade. Nio månader efter Tokyo publicerade en studiegrupp från franska nationalförsamlingen — den lägre kammaren i det franska parlamentet — en banbrytande rapport på 72 sidor, ställd direkt till Paris 2024:s olympiska organisationskommitté och förbi FEI. Budskapet var tydligt: Paris 2024 måste bli hästvälfärdens olympiska spel.
Rapportens 46 rekommendationer täcker varje aspekt av en tävlingshästs upplevelse. Utrustning och redskap granskas noggrant — från åtdragning av nosremmar och användning av hävstångsbetsel till förbud mot tyglar som tvingar hästen i hyperflexion och bakbensdamasker som används som en form av mekanisk dopning. Veterinära kontroller behandlas ingående, inklusive obligatoriska vaccinationsprotokoll, strängare antidopningsåtgärder och omedelbart avbrytande av varje tävlingsuppträdande vid minsta tecken på blod. Rapporten kräver en dedikerad, oberoende välfärdskommitté med fri tillgång till hela det olympiska ryttarområdet dygnet runt.
Tävlingsformaterna ifrågasätts också. Rapporten hävdar att trelags-lagtävlingsformatet som infördes i Tokyo — där varje poäng räknas och inget poängbortfall tillåts — sätter omotiverat tryck på ryttare att slutföra program oavsett hästens kondition. Det rekommenderas en återgång till fyralags-team med poängbortfall, ett format som bättre skyddar såväl hästar som ryttare.
Det kanske mest betydelsefulla avsnittet behandlar dressyr och den fortsatta förekomsten av hyperflexion — den forcerade positionen där hästens nos trycks bakom vertikalen. Trots att det är förbjudet enligt FEI:s regelverk förekommer det fortfarande på sportens högsta nivåer. Rapporten kräver verkställbara sanktioner och hänvisar till ett decennium av vetenskapliga bevis om dess skadliga effekter, inklusive begränsad andning, ökad stress och långvariga fysiska skador.
Rapporten avslutas med en vision: ett poängsystem för hästvälfärd tillämpat på alla olympiska ryttarevenemang, som gör välfärdsresultaten synliga för allmänheten och ansvariga inför oberoende experter. I ett land där ridning är den fjärde mest populära sporten och hästen är ett av de mest älskade djuren skickade Frankrike ett budskap — till IOK, till FEI och till ryttarvärlden — att förhållandet mellan sporten och hästen måste byggas på respekt, transparens och vetenskap.
Den fullständiga rapporten på engelska finns tillgänglig via länken nedan.
%20copy.png)
vå dagar. Ett gemensamt mål: att stärka hästvälfärden genom vetenskap, utbildning och praktik. Vid Horse Welfare Summit 2026 håller Dr Andrew McLean två keynote‑föreläsningar och tar emot Professor Ingvar Fredricson-stiftelsens stipendium.
En ny forskningsöversikt undersöker hur mobiltelefoner blir allt viktigare verktyg för att följa en hästs rörelsemönster, hjärtfrekvens och återhämtning, och till och med för att uppfylla internationella tävlingskrav. Ett av de system som lyfts fram är Sleip, medgrundat av Elin Hernlund, en av stiftelsens egna stipendiater, vars arbete bygger vidare på decennier av svensk forskning inom hästbiomekanik, som professor Ingvar Fredricson en gång lade grunden till.
Den 2 november genomfördes stiftelsens stipendieutdelning och clinic med stor framgång. Professorerna Lars Roepstorff och Marie Rhodin samt docent Elin Hernlund tilldelades årets stipendier och bjöd publiken på fascinerande live‑demonstrationer av den senaste biomekaniska forskningen. Moderator Jens Fredricson ledde samtalet. Det blev en dag som tydligt visade hur forskning omsätts i konkreta förbättringar för hästens välbefinnande och prestation.
Under Sweden International Horse Show höll Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en uppskattad clinic som visade hur ny teknik och artificiell intelligens (AI) kan bidra till friskare och mer hållbara hästar. Publiken fick ta del av banbrytande svensk forskning och praktiska exempel på hur AI redan används för att stärka hästvälfärden.